suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Larsmo Österbotten
Fiskeläget på Öuran
Beskrivning
Fiskeläget på Öuran i den yttersta skärgården i Bottniska viken är ett typiskt exempel på en bas, som i århundraden varit i användning för jakt och fiske och där fiskestugorna och ekonomibyggnaderna från början av 1900-talet har bevarats. Den långa och smala ökedjan kallad Örarna i nord-sydlig riktning bildar en naturlig vågbrytare mot det öppna havet i Larsmo yttre skärgård. Naturen på ön består på de högsta platserna av trädlösa steniga fält, endungar, hjortronkärr och täta gransnår samt av rundhällar slipade av istiden och av sandstränder.

Ön är känd för lämningarna efter sälfångstjägarnas och fiskarnas tillfälliga vindskydd, där de övernattade. Jungfrudanser, stenkummel och vågbrytare är typiska naturformationer på ön.

I öarnas sydspets finns en liten fiskehamn och ca femton gamla fiskarstugor, som bildar en helhet. De vittnar om fiskenäringens hundraåriga traditioner i trakten. Till den byggda miljön hör fiskestugor, bodar, samfällda iskällare och rökugnar samt en brunn. De äldsta stugorna är från början av 1900-talet, men största delen är från 1920- och 1930-talen. Mellan stranden och iskällarna finns lämningar efter en dragbana, längs vilken tunga fiskelådor har dragits från bryggan till källaren.

Öuran hör även samman med jägarrörelsens historia. På ön finns en gammal jägarkoja, som var en rastplats för jägare som var på väg till Tyskland via Sverige. Jägarkojan ligger ca en kilometer norrut från fiskehamnen bland Sandens sanddyner och enbuskar.
 
Historia
Ön Öuran kom i dagen som en följd av landhöjningen på 700-talet. I det karga skärgårdsområdet väster om Larsmos huvudöar, Larsmo och Eugmo, uppkom ingen bestående bebyggelse, men öarna har använts som bas för sälfångst och fiske.

Samtidigt som man idkade sälfångst på Öuran utvecklades ön även till en viktig bas för fiske. Fisket har varit en betydande binäring för invånarna i Larsmo. Till en början fiskade man i huvudsak strömming, som levererades insaltad för försäljning
till Sverige och senare även till Ryssland. Insaltad lax var också en viktig handelsvara. Senare fiskades även sik.

Fisken transporterades till den gamla hamnen i Jakobstad för att säljas på torget. I början rodde man tiotals kilometer, men fr.o.m. början av 1900-talet använde man motorbåtar. Småningom grundades företag som specialiserade sig på fiskhandel.

Öuran i Larsmos yttersta skärgård var en viktig, skyddad ankarplats vid farleden till Pedersöre och Jakobstad. Öuran fungerade även som genomfartsplats för dem som åkte till Sverige under stora ofreden och under första världskriget. Timmerflottor drogs förbi Öuran till cellulosafabriken i Jakobstad. Talrika vrak nära ön vittnar om de svåra farlederna, som innebar en utmaning för sjöfararna och om tragedierna till sjöss.

De första fiskestugorna lär ha byggts på ön Öuran på 1500-talet som tillfälliga vindskydd för säljägare och fiskare. Storskiftet på ögruppen utfördes 1815. Som mest fiskade 24 båtlag på Öuran i mitten av 1920-talet, men antalet fiskare minskade fr.o.m. början av 1930-talet. Djur betade inte längre på ön på 1950-talet.
 
Läs mer
K.V. Åkerblom, Pedersöre storsockens historia I. Jakobstad 1950.

Skärgårdsliv i Larsmo. Larsmo hembygdsförening 1983.

Öuran: fiskeläget i havets famn. Gösta Karlsson / Larsmo hembygdsförening r.f. 1993.

Pohjanmaan merellinen perintö. Pohjanmaan liitto. Vaasa 2001.
 
objektets element:  säsongbostad; fornlämning; småhamn;
omgivningens nuvarande karaktär:  havsområde;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Fiskeläget på Öuran
 
© Museiverket 2009