 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Kuppis svenskhusområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kuppis svenskhusområde | ||
| Beskrivning | ||
| Kuppis är ett enhetligt och välbevarat bostadsområde från återuppbyggnadstiden.
Sammanlagt finns det sex olika hustyper på området. Alla är enplanshus med låga tak och öppna verandor. Tomternas frodiga trädgårdar är välskötta och omges av hagtornshäckar. Med undantag av några få garage finns det inga ekonomibyggnader på området. Kuppisparkens svenskhusområde omfattar det långsträckta småhusområdet mellan Kommunalsjukhusvägen och Kuppisvägen. Området gränsar mot Nylandsgatan i den ena ändan och mot Smedsgatan i den andra. Största delen av områdets hus är fabrikstillverkade trähus som donerades av svenskarna. Förutom svenskhusen finns här finsktillverkade träelementhus, som till sitt yttre inte skiljer sig från de andra. Alla hus är av ungefär samma storlek. De har stående brädfodring, papptak och två- eller tredelade fönster. |
||
| Historia | ||
| Finland fick 2000 fabrikstillverkade trähus som gåva från Sverige år 1940. Av dem var 650 avsedda för de bombade städerna och 1350 för snabbkolonisation av de evakuerades. De svenska hustyperna ritades i Finland, bl.a. på Helsingfors fastighetsverk (arkitekt Lauri Pajamies). Arbets- och monteringsritningarna för industriell produktion gjordes i Sverige. Städernas byggnadsmyndigheter svarade för platsmonteringen i städerna och på landsbygden var det Puutalo Oy som tog hand om byggandet. De största mottagarna var Helsingfors, Lahtis, Kuopio och Kuhmo. Den vanligaste typen bestod av ett hus med två rum och kök. Den större hustypen med tre rum byggdes bara i Helsingfors och Åbo.
På det nuvarande svenskhusområdet i Kuppis hade man redan på 1920-talet planerat bygga en trädgårdsstadsdel. Bertel Jungs stadsplan omsattes emellertid inte i praktiken. I stället lät Åbo stad som led svåra förluster i bombningarna planlägga den tidigare åkern för de svenska husen. Planen projekterades 1940 av Åbo stads stadsplaneringsarkitekt E. Sutinen, som följande år förlängde planen mot Kaskisgatan och Smedsgatan enligt samma mönster för att få rum med de finsktillverkade husen. Sammanlagt restes 75 donerade hus i Åbo. De såldes främst till evakuerade och till Åbobor som hade mist sina hem i luftanfallen. Husen monterades på byggplatsen och Åbo stad deltog i arbetena genom att bygga källarvåningar och husgrunder. |
||
| Läs mer | ||
| Lauri Pajamies, De svenska gåvohusen. Arkkitehti 2/1941.
Veikko Laakso, Turun kaupungin historia 1918-1970 I. 1980. Veikko Laukkonen, Jälleenrakennusvuosien pientalo Suomessa. Sa. Asko Salokorpi, Arkkitehtuuri vuoden 1940 jälkeen. Ars. Suomen taide 6. 1990. Veikko Laakso, Sota-ajasta Taajama-Suomeen. Täällä työn ja tiedon puistot. Varsinais-Suomen kulttuuriympäristö. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto 1993. Matti Arvilommi, Turku. Sirkkaliisa Jetsonen (toim.), Jälleenrakentamisen aika. TKK arkkitehtiosaston julkaisuja 1994/12. Minna Pesu, Kartoitus jälleenrakennuskauden pientaloalueista Turussa. Museovirasto/RHO 2002 (painamaton). |
||
| objektets element: planerat område; bostadshus i stad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Lönnvägen i Kuppis. Timo-Pekka Heima 2008. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV