 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Helsingfors universitets byggnader (centrumcampus) |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Helsingfors universitets byggnader (centrumcampus) | ||
| Beskrivning | ||
| Landets dåvarande enda universitet som 1828 hade flyttats till huvudstaden hade en central position i landets bildningshistoria och Helsingfors monumentala centrum. Byggnadsbeståndet i Helsingfors universitets vidsträckta centrumcampus utgör en central del av hela universitetsväsendets byggnadsarv och speglar högskolearkitekturens utveckling och förändringar från 1800-talets början in på 2000-talet.
De äldsta universitetsbyggnaderna, väsentligen ritade av Carl Ludvig Engel, är belägna vid Unionsgatan eller i dess närmaste omgivning. Unionsgatan – huvudaxeln i den tidiga huvudstaden – går från botaniska trädgården i Kajsaniemi till astronomiska institutionens observatorium på Observatorieberget. De första universitetsbyggnaderna ut mot gatan utöver huvudbyggnaden och biblioteket är de medicinska institutionernas sjukhusbyggnader, de s.k. Gamla kliniken och Nya kliniken. I samma kvarter som biblioteket finns anatomiska institutionen och kemiska institutionen, nuvarande Fabiania. Den gamla kantonistskolan från tidigt 1800-tal går numera under namnet Topelia och inrymmer humanistiska fakulteten. Institutionen för patologisk anatomi (Snellmansgatan 12) härstammar från slutet av 1800-talet. Den ständiga diversifieringen och specialiseringen av vetenskapsgrenar och fakulteter i förening med det flerfaldiga antalet anställda och studerande har påkallat en ständig utbyggnad och ombyggnad av byggnadsbeståndet i centrumcampus. Kronohagen fick ta emot första vågen av det expanderande centrumcampus. I ändan av Snellmansgatan, på Brobergsterrassen som under 1700-talet var tilltänkt för en befästningsanläggning, har akademiska institutioner baserats sedan åren omkring 1900. Under 1930-talet genomfördes storskaliga byggnadsprojekt bl.a. på grund av att gymnasieutbildningen blev vanligare och att allt fler började studera i gymnasium. Av de största nybyggnadsprojekten kan nämnas utbyggnaden av huvudbyggnaden till att omfatta hela kvarteret samt uppförandet av Forsthuset för undervisning i forstvetenskaper. Vid Universitetsgatan finns institutionsbyggnaden Porthania från 1950-talet, som byggdes med innovativa tillämpningar av dåtidens mest avancerade teknik. Bland de nyare institutionsbyggnaderna märks biokemiska institutionen från 1960-talet, sedermera bibliotek för statsvetenskapliga fakulteten vid Unionsgatan mittemot Forsthuset. Tillbyggnaden är listad av den internationella organisationen DOCOMOMO som en betydande representant för modern finsk arkitektur. |
||
| Historia | ||
| Åbo akademi, grundad år 1640, flyttades år 1828 till den nya huvudstaden där den fortsatte sin verksamhet under namnet Kejserliga Alexanders Universitetet, sedan 1919 som Helsingfors universitet.
Under de första decennierna var undervisningen med undantag av undervisningen i medicin, astronomi och botanik förlagd till universitetets huvudbyggnad, uppförd 1828–1832. Universitetsbiblioteket byggdes 1836–1840 och invigdes år 1845. Gamla kliniken, Finlands första undervisningssjukhus och sedermera kliniken för hud- och könssjukdomar uppfördes 1829 och 1835. Undervisningssjukhusets barnbördshus blev färdigt 1833. Alla universitetsbyggnader är ritade av C.L. Engel. På 1840-talet uppfördes i samma kvarter som biblioteket anatomiska och kemiska institutionen, ritad av Jean Wik, och vid Unionsgatan Nya kliniken, ritad av arkitekt E.B. Lohrmann. I nordöstra hörnet av Senatstorget uppfördes 1869 en byggnad för kemiska laboratorier och museum efter ritningar av C.A. Edelfelt samt därinvid 1887 ett nytt hus för kemiska institutionen efter ritningar av Gustaf Nyström. Institutionen för anatomisk patologi vid Snellmansgatan efter ritningar av svenska hovintendenten Johan Erik Söderholm blev färdig 1878. Kemiska institutionen utbyggdes på 1880–1890-talen med annex och biblioteksbyggnaden 1906 med Rotundan i fem våningar, på Brobergsterrassen i Kronohagen anlades fysiologiska institutionen 1903–1905 och fysiska institutionen 1910 samt bostad för institutionsföreståndaren – allt efter ritningar av Gustaf Nyström. På Broberget anlades anatomiska institutionen 1928 efter ritningar av Jussi och Toivo Paatela. Forsthuset för forstvetenskaplig undervisning stod färdigt vid Unionsgatan år 1939 (arkitekt Jussi Paatela). Universitetets huvudbyggnad utvidgades 1934–1937 till att omfatta hela kvarteret (arkitekt J.S. Sirén). Den nuvarande interiören i festsalen i gamla delen av universitetets huvudbyggnad härstammar från renoveringen efter bombanfallen under andra världskriget. För institutionshuset Porthania ordnades en allmän arkitekttävling 1949, vars andra omgång vanns av arkitekt Aarne Ervi. Porthania blev färdigt 1957. På 1950-talet gjordes också ombyggnader av biblioteksinteriören under ledning av Ervi. Vid Unionsgatan 35 uppfördes 1963 en byggnad för biokemiska och radiokemiska institutionerna enligt arkitekt Einari Teräsvirtas vinnande förslag från en inbjuden tävling. På Broberget anlades mellan fysiska och anatomiska institutionerna år 1969 institutionen för högenergifysik (arkitekt Olof Hansson). Efter andra världskriget började fakulteterna utlokaliseras; den medicinska undervisningen flyttades till Mejlans och den lantbruksvetenskapliga undervisningen till Vik. Från 1970-talet började institutioner och fakulteter flyttas ut från centrum till tre campusområden: de medicinska till Mejlans, de naturvetenskapliga till Gumtäkt samt de agrikultur- och forstvetenskapliga till Vik. Modellen med fyra campusområden fullbordades under de första åren av 2000-talet. Det gamla universitetsområdet i innerstaden blev centrumcampus med humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt universitetets centralförvaltning. Sedan 1980-talet har betydande ombyggnader och omdisponeringar gjorts i byggnadsbeståndet inom universitetets centrumcampus. Biblioteksbyggnaden renoverades 1988–1990. På 1990-talet införlivades de förutvarande anatomiska och kemiska institutionerna i samma kvarter från år 1844 jämte flyglar från slutet av 1800-talet. Under slutet av 1900-talet sanerades Unionsgatans sjukhusfastigheter och ombyggdes en efter en för universitetets fakulteter. Ombyggnaden av den gamla institutionsbyggnaden för anatomisk patologi blev klar 1996, Forsthuset 2002 och Porthania 2006. Omfördelningen av institutionslokalerna gällde också byggnadsbeståndet på Brobergsterrassen. Ombyggnaden av universitetslokalerna utfördes med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. |
||
| Läs mer | ||
| Ivar A. Heikel, Helsingin yliopisto 1640 - 1940. Helsinki, 1940.
Lauri Rauramo, Synnytys- ja naistautiopin oppituolin muodostumisesta sekä sairaalakehityksestä. Suomen Lääkäriliiton Aikakausilehti 5/1945. J.S. Sirén, Helsingin yliopiston päärakennuksen vanhan osan restaurointi. Arkkitehti 1950/5-6. Aarne Ervi, Helsingin yliopiston kirjasto. Arkkitehti 1958/10-11. Veikko Pirilä, Kirsti Kauppinen, Vanha Klinikka 125-vuotias. Duodecim 4/1958 Bertel von Bonsdorff, Tor Smedslund, Helsingin venäläinen sotilassairaala. 1969. Kalevi Pöykkö, Das Hauptgebäude der Kaiserlichen Alexander-Universität von Finnland. Muinaismuistoyhdistyksen Aikakausikirja 74, 1972. Nils Erik Wickberg, Senaatintori, Senatstorget, The Senate Square, Der Senatsplatz Helsinki - Helsingfors. Rungstedt Kyst, 1981. Eea Pekkala-Koskela (toim.), Yliopiston Helsinki. Helsingin yliopisto 1989. Matti Klinge (et al.), Helsingin yliopisto 1640-1990, I-III osa. Helsinki 1987-1990. Kati Heinämies, Rainer Knapas, Ars universitaria 1640-1990, Universitas Helsingiesis 350. Sinebrychoffin taidemuseon näyttelyluettelo. Helsinki 1990. Carl Ludvig Engel 1778–1840. Näyttely Helsingin tuomiokirkon kryptassa 7.8.–14.9.1990. Helsinki 1990. Eija Vuori (toim.), Helsingin yliopisto. Kampusyliopisto. Edita 1999. Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002. |
||
| objektets element: gaturum; övrig administrativ byggnad; övrig kulturbyggnad; läroinrättning; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Helsingfors universitets huvudbyggnad. Museovirasto Museiverket 2017. |
Universitetsbiblioteket, Nationalbiblioteket, södra läsesalen. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Marit Henriksson 2017. |
Helsingfors universitets institutionsbyggnad Porthania. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV