 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Byn Hallis |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Byn Hallis | ||
| Beskrivning | ||
| Byn Hallis hör till de tiotal byar runt Aura ådal som utan avbrott har varit bebodda åtminstone sedan järnåldern. Byn har kvar sin traditionella struktur och byggbeståndet härstammar huvudsakligen från 1800-talet och början av 1900-talet.
Hallis ligger norr om Aura å intill Hallisforsen vid byvägen som leder från den gamla Räntämäki eller S:t Marie kyrka till Ravattula. En stenåldersboplats och flera järnåldersfynd vittnar om byns långa bebyggelsehistoria. Byns gårdar är Tätilä, Komonen och Koski-Frantsi. Odlingarna sluttar mot ån. Det industrihistoriskt viktiga landskapet vid Hallisforsen domineras av Åbo vattenverk från 1923 med tillhörande dammar. Byn i Hallis ligger på det riksviktiga landskapsområdet i Aura ådal. |
||
| Historia | ||
| Aura ås mynning låg vid Hallis på 800-talet, men från och med det började uppgrundningen göra forsen osegelbar uppströms. I Hallis by i S:t Marie socken fanns tre gårdar 1560: Tätilä (senare Kreula), Kallonen (nuv. Komonen) och Löytänä (Frantsi, numera Koski-Frantsi). Under storskiftet 1787 låg byns tre gårdar på sina nuvarande platser.
Redan under medeltiden byggdes produktionsanläggningar vid Hallisforsen. De första skriftliga anteckningarna om Hallis kvarn är från 1352. På 1500-talet låg landets första klädesfabrik vid forsen. Förutom klädesfabriken fanns här en mjölkvarn och en sämskinnsfabrik. På 1700-talet stod två mjölkvarnar, en stamp och ett valkeri vid forsen. På 1800-talet byggde man färg- och kritfabriker. Åbo stad byggde sitt nya vattenverk söder om ån i början av 1920-talet. Bredvid den låg en benkvarn som revs på 1920-talet och ett bageri som byggdes om till bostad för vattenrengöringsverkets chef. År 1923 byggdes bostäder för vattenverkets personal på andra sidan om Hallisvägen. Vattenverket utvidgades och moderniserades 1931, 1935 och 1942. Hallis hörde till S:t Marie kommun men anslöts till Åbo 1944. En ny bro över Hallisforsen byggdes på 1980-talet, och den gamla bron från 1930-talet reserverades för lätt trafik. |
||
| Läs mer | ||
| Juhani Rinne, Turusta Halisten koskelle. Helsinki 1905.
Suomen asutus 1560-luvulla. Kartasto. Suomen historiallinen seura. Käsikirjoja VII. 1973. Suomen asutus 1560-luvulla. Kyläluettelot. Helsingin yliopiston historian laitos. Julkaisuja n:o 4. 1973. Kaarin Lehtonen, Aurajokilaakson maisema-alueen kulttuurihistorialliset arvot. Turun maakuntamuseo. Monisteita 11/1997. Marko Stenroos, Turkulaisen veden pitkä matka Halisten koskelta Turun keskuspuhdistamolle. Turun vesilaitoksen juhlakirja. 1998. Heli Sjöblom-Immala, Aurajoen laaksosta kaupan keskus. Jussi T. Lappalainen (toim.), Turun sataman historia. Turun satama 1999. |
||
| objektets element: by; fornlämning; övrig produktionsbyggnad; bondgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: tätort; | ||
Byggnader i Hallis by. Hilkka Högström 2008. |
Byn Hallis. Hilkka Högström 2008. |
Byggnader i Hallis by. Hilkka Högström 2008. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV