Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Vanda Nyland

Backas gård – Elantos storgods

Gå till Museiverkets karttjänst: Backas gård – Elantos storgods
Beskrivning
Backas gård spelade en stor roll i Elantos livsmedelsproduktion under första hälften av 1900-talet och sammanhänger med hela den finska andelsrörelsens historia. Det komplex av ekonomi- och bostadsbebyggelse i rödtegel som Elanto låtit uppföra på Backas för sin storskaliga produktion är enhetligt och representativt.

Backas gård ligger vid den medeltida Stora Strandvägen. På Backas gårds ägor producerades största delen av de livsmedel som Elanto sålde i Helsingfors med omnejd. Byggnadsmaterialet till tegelbyggnaderna kom från Elantos tegelbruk på samma gård. Stallet från år 1921 är byggt efter ritningar av Henrik Helin. Den gamla ladugården från 1870-talet byggdes om till svinhus 1926–1927 och förenades med stallet till en sammanhängande byggnadsmassa efter ritningar av arkitekt Urho Åberg. Kort efteråt uppfördes en ladugård ritad av samma arkitekt. Från samma tid finns dessutom ett flertal ekonomibyggnader och bostadshus i tegel.

Ekonomibebyggelsen och de omgivande åkrarna vittnar om att det bedrivits storskaligt jordbruk i den numera urbana miljön. Det forna rusthållets huvudbyggnad i trä är från 1818 och flyglarna är från 1844. Huvudbyggnaden är renoverad i slutet av 1920-talet, sannolikt efter ritningar av arkitekt Antero Pernaja. En allé leder söderifrån till huvudbyggnaden och den omgivande herrgårdsparken.

Till samma kulturlandskap hör också det gamla kaptensbostället Petas. Huvudbyggnaden med valmat tak omges av odlade slätter och härstammar från 1850-talet.
 
Historia
Backas rusthåll bildades på 1600-talet av ett jordebokshemman i Skattmansby i Helsinge och en därmed införlivad ödegård. Den som sannolikt låtit uppföra huvudbyggnaden år 1818 är löjtnanten och länsmannen Nils Jonas Gunnar Ehrencrona, som ägde herrgården 1812–1817. I den därpåföljande släkten Hagelstams ägo utvecklades gården och flera hemman införlivades med ägorna.

År 1916 förvärvade andelsaffären Elanto närmare 700 hektar mark i Backas för att trygga sitt ekonomiska oberoende och producera livsmedel för sina butiker och restauranger. Under första världskriget förvärvade Elanto även ett stort antal andra tomter och fastigheter.

Andelsaffären Elanto med verksamhet runt om i huvudstadsregionen, och Helsingfors Handelslag var båda kooperativa organisationer som hade kommit till efter internationella förebilder i början av 1900-talet. Andelsrörelsen i Finland fick sin början i och med övergången från ett agrart samhälle till ett mer industrialiserat, och från självhushållning till marknadsekonomi.

Elanto bildades 1905 som ett produktionskooperativ i bageribranschen. I Sörnäs, nära hamnen och arbetarkvarteren, förvärvade Elanto en tomt vid Tavastvägen år 1906, och anlade där en mångsidig livsmedelsindustri. Elanto expanderade i rask takt till ett storskaligt konsumentkooperativ med bröd- och mjölkbutiker i så gott som varje stadsdel i huvudstadsregionen. (Se Andelsrörelsernas och industrins Sörnäs.)

Backas var ett led i Elantos produktionsmaskineri. Förutom jordbruk och husdjur hade gården en omfattande trädgårdsodling och tre stora växthus för tomat- och gurkodling. Matrester från Elantos restauranger, bageri och ölbryggeri forslades från Helsingfors till Backas för att användas som svinfoder.

Elanto grundade ett tegelbruk på gården och uppförde flera byggnader med eget tegel, bland annat stall, ladugård och ett stort svinhus samt bostadshus för de anställda. Tegel användes också för andra ändamål; bl.a. byggdes en folkskola i Skattmansby av gårdens tegel och på gårdens mark. Den gamla huvudbyggnaden användes som förvaltarens bostad och kontor.

Under vinterkriget sammanträdde Finlands regering i huvudbyggnaden på Backas. Utrikesministern i Risto Rytis kabinett, Väinö Tanner, hade varit verksam inom Elanto, bl.a. i förvaltningsrådet och som verkställande direktör. Under luftangreppen mot Helsingfors var riksarkivet utlokaliserat bl.a. till Backas.

Efter krigen krympte herrgårdens areal efter hand av flera skäl: befolkningstillväxten i dåvarande Helsinge (från 1972 Vanda stad), kolonisationen av befolkningen från de avträdda områdena, utbyggnaden av Helsingfors-Vanda flygplats, Ring III och industriområden. Att bedriva jordbruk mitt inne i den växande staden blev omöjligt och Elanto avyttrade markområdena med undantag av gårdens centrum och de närmaste åkrarna. Bostadsområdena Skattbacka och Herrgårdsforsen har byggts på Backas gårds tidigare marker.
 
Läs mer
Tauno Perälä, Helsingin maalaiskunnan historia I 1865-1945. Helsinki 1965.

Rakennuskulttuuri Vantaalla. Kuntasuunnitteluviraston julkaisu C 24:1981.

Pirjo Tuominen, Backas kartano elää. Tammi 1988.

Markku Kuisma, Helsingin pitäjän historia II 1550-1713. Vantaan kaupunki 1990.

Markku Kuisma, Helsingin pitäjän historia III 1713-1865. Vantaan kaupunki 1991.

Backaksen tilan rakennushistoriallinen selvitys ja inventointi. Arkkitehtitoimisto Ark-Byroo 2004.
 
objektets element:  herrgård; park; ekonomibyggnad; väg;
omgivningens nuvarande karaktär:  tätort;
 
Backas gård. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Paju~commonswiki 2018
Backas gård. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Paju~commonswiki 2018.
Ladugården på Backas gård. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Paju~commonswiki 2018
Ladugården på Backas gård. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Paju~commonswiki 2018.
Ekonomibyggnader på Backas gård, tidigare ägd av Elanto. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Paju~commonswiki 2018
Ekonomibyggnader på Backas gård, tidigare ägd av Elanto. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Paju~commonswiki 2018.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009