 |
KARTSÖK |
|
| Jakobstad | Österbotten | |
Norrmalms trästadsdel och Strengbergs tobaksfabrik |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Norrmalms trästadsdel och Strengbergs tobaksfabrik | ||
| Beskrivning | ||
| Stadsdelen Norrmalms eller Skatans trähusområde räknas till de viktigaste enhetliga trästadsdelarna i vårt land.
Stadsstrukturen i Norrmalm, vilken grundar sig på en rutplan, har bevarat sin traditionella skala. Bostadshusen i trä är huvudsakligen byggda i en våning. De ligger vid gatulinjen medan gårdsbyggnaderna finns inne på tomten. Gatorna är tämligen smala och träplanken som omger tomterna påverkar gaturummet. Norrmalm ligger norr om Jakobstads stadskärna. Strengbergs tobaksfabrik utgör gräns mellan Norrmalm och rutplanestadsdelen. Idag består fabrikskomplexet av en fabriksbyggnad i rödtegel längs Strengbergsgatan, ritad av arkitektbyrån Grahn-Hedman-Wasastjerna 1898 samt av en tre våningar hög fabriksbyggnad i jugendstil, ritad av Torben Grut. Den sistnämnda byggnadens torn med den stora runda klockgloben utgör platsens landmärke. Skataområdet norr om fabriken kan nås via en välv port som byggts över Ahlholmsgatan mellan fabriksbyggnaderna. Väster om Strengbergsgatan vid tobaksfabriken finns brandstationen som blev färdig 1912 och ritades av Torben Grut. I arkitekturen kan man se drag av stadion i Stockholm. |
||
| Historia | ||
| Den första bosättningen på Norrmalm härstammar troligtvis från 1730-talet. Ortnamnet Norrmalm förekommer första gången i den av Gutzén uppritade kartan från år 1754. I den av Forsén år 1783 uppmätta kartan har två rektangulära kvarter, det ena med fem och det andra med sex tomter, märkts ut på området. År 1800 ägde folket sju av de elva numrerade kvarteren som låg längst i norr. Härvid hade områdets faktiska bosättning vuxit och var mera utbredd, men det tog årtionden innan man beaktade det på officiellt håll.
De oregelbundna kvarteren norr om Norrmalm fick bosättning efter att tobaksfabriken grundats på 1700-talet. Det lilla området vid Hamngatan och Loveret förekom första gången i stadsplanen 1735. Vid dessa gator uppstod små sjömansstugor på 1700-talet och i början av 1800-talet. Området fick rutplan år 1821, då stadsplanen för Jakobstad utvidgades enligt lantmäteriingenjören Carl Gustav Holms plan. Han utvecklade området utgående från de två tidigare kvarteren och ritade tre nya kvartersrader. Till området hörde inalles 26 kvadratiska kvarter, varav ett reserverades som torgplats. Kvarteren hade fyra tomter var. Holm fastställde undantagsvis från byggnadsordningen gatubredden till endast 11-13 alnar. Avsikten var att ge tomtmark åt sjömän och arbetsfolk och då kunde även gatorna vara smalare. Efter stadsbranden år 1835 blev den fattiga befolkningens andel på Norrmalm ännu påtagligare, emedan de i stadsbranden förstörda södra stadsdelarna reserverades för de rikas användning. Norrmalm utvidgades år 1859 med ett kvarter mot väster, enligt lantmätare Gustaf Granlunds plan. Norrmalm utvidgades ånyo år 1877, då med en kvartersrad mot väster och med tre mot öster. Vid övergången till 1900-talet hade Norrmalm i huvudsak sin nuvarande form. Byggnaderna var trähus i en våning. År 1966 fastställdes en ny stadsplan för Norrmalm, som skulle ha förändrat området till ett höghusområde. Stadsplanen fick dock inget fotfäste eftersom ägarna inte var villiga att sälja sina fastigheter. Stadsplanen upphävdes år 1975 genom inrikesministeriets beslut. En ny stadsplan, vars syfte var att bevara stadsdelens karaktär, blev klar år 1981. |
||
| Läs mer | ||
| Oskar Nikula, Strengbergs 1762-1961. Jakobstad 1962.
Pietarsaaren Pohjoisnummi. Museovirasto, rakennushistorian osasto. 1/1973. Rakennussuojelukomitean mietintö, Helsinki 1974. Terttu-Elina Wainio, Pietarsaaren Pohjoisnummi, Säilyttävä saneeraus. Diplomityö Oulun yliopiston arkkitehtuurin osastolla 1981. Lena Nyman, Skatas byggnadshistoria. Pro gradu 1992, Åbo akademi. Finländska trästäder, Jakobstad. Elisa el Harouny et al. Miljöministeriet, markanvändningsavdelningen. Utredning 5l. Helsingfors 1998. Ilmari Heinonen, "Tupakkatehtaasta kaupungintaloksi". Lauri Putkonen (toim.), Päätöksen paikka. Kunnantalot ja kaupungintalot. Euroopan rakennusperintöpäivät 2009. |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; övrig industribyggnad; småhus; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
I mitten ses Jakobstads kyrka, t.h. lyceibyggnaden, ritad av Bertel Jung. Bakom tobaksfabriken breder Norrmalm ut sig. Hannu Vallas 1998. |
Strengbergs f.d. tobaksfabrik avgränsar Norrmalm i söder. Tuija Mikkonen 2007. |
Gatuvy från Norrmalm. Maria Kurtén 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV