 |
KARTSÖK |
|
| Lojo Salo | ||
Brukssamhället i Kärkelä |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Brukssamhället i Kärkelä | ||
| Beskrivning | |
| Vid gränderna inom brukssamhället i Kärkelä har exceptionellt många arbetarbostäder bevarats. De bildar en välbevarad och intensiv helhet som tjänar som ett exempel på 1800-talets brukssamhälle.
Kärkelä bruk anknyter till bruks- och industrihistorian i de östra delarna av Egentliga Finland och Västra Nyland. Kärkelä kopparsmältverk grundades för behandling av malm från Orijärvi koppargruva cirka fem kilometer från bruket. Kärkelä bruk är ett tätt brukssamhälle som uppstått längs ån Saukonjoki eller Kärkelänjoki som rinner från Sikajärvi ner till Kurkelanjärvi. Det finns fler än tio bevarade arbetarbostäder i området, de äldsta från 1700-talet. De flesta av de rödmyllade timmerbyggnaderna står längs med lummiga bruksalléer. På södra stranden av ån står bruksförvaltarens bostadshus med mansardtak som byggdes i början av 1900-talet. Av produktionsbyggnaderna har endast en verkstad med timmerkonstruktioner från tidigt 1800-tal bevarats. På norra stranden av forsen kan man även urskilja botten av tre rostningsrum samt stenfoten av en kvarn som revs på 1960-talet. Kärkelä bruksherrgård med flyglar ligger vid vägen från Orijärvi gruva till Kärkelä. De äldsta delarna av den två våningar höga huvudbyggnaden med brutet tak härstammar från 1786. Huvudbyggnaden byggdes ut med nya rum på gavlarna 1845 och 1854. Sedan bruksverksamheten upphörde på 1880-talet är Kärkelä en modellgård för jordbruk som lyder under bolaget Fiskars. På norra åstrand finns en stor ladugård som byggdes 1921–1923. Även det klassicistiska tegelmagasinet från 1935 mittemot bruksherrgården, där det tidigare fanns ett stall, anknyter till jordbruksskedet på Kärkelä gård. Alldeles intill forsen, på stenfoten av en gammal kopparhytta, står en stor kvarn- och tröskhusbyggnad. Vid forsen Sahakoski nordost om bruket finns arbetarbostäder och ruinerna av en såg. I den före detta sågförvaltarens bostad var Kärkelä skola verksam fram till 1939. På platsen har dessutom ett litet kraftverk från tidigt 1900-tal, kraftverksförvaltarens bostad med mansardtak samt de höga betongunderlagen till en kraftränna av trä bevarats. |
|
| Historia | |
| Kärkelä kopparsmältverk som byggdes för behandling av malm från Orijärvi gruva grundades 1766 av kommerserådet Robert Finlay från Stockholm. Ett par år tidigare, 1764, hade Finlay köpt hälften av Orijärvi koppargruva. Senare övergick Kärkelä till Fiskars bruks ägo.
Det fanns en såg vid forsen Kärkelänkoski redan före bruket. Kopparbruket inledde sin verksamhet 1766. Under de första 16 åren transporterades råkopparn från Kärkelä till Avesta i Sverige för förädling. Till en början kom också alla arbetstagare från Sverige, men snart bildades det ett brukssamhälle i Kärkelä. År 1792 sysselsatte Kärkelä 26 män. År 1781 byggdes hyttan i Kärkelä ut med en råkopparugn. Verksamheten vid Orijärvi gruva minskade mot slutet av 1800-talet och Kärkelä hytta, som brann 1812, återuppbyggdes inte förrän 1819–1820. Gruvdriften i Orijärvi blev effektivare och var som störst på 1820-talet, men minskade igen från 1840-talet framåt. Smältningen upphörde i Kärkelä 1882. Därefter övergick Kärkelä till Fiskars bruks ägo och man utövade jordbruk och boskapsskötsel på gården. I början av 1900-talet fanns det 23 torp i Kärkelä. År 1911 byggde man ett kraftverk i Kärkelä som försåg Orijärvi gruva, som öppnades på nytt 1907, med el. |
|
| Läs mer | |
| Ruukki-inventointiaineisto, Museovirasto 1982.
Tauno Tukkinen, Karjalohjan vanhat rakennukset 2. Uudenmaan liiton julkaisuja E31 – 1996. Helsinki 1996. Pekka Poutanen, Suomalaisen kuparin ja sinkin juurilla. Orijärven kaivos 1757-1957. Outokumpu 1996. Seija Väärä, Kiskon ja Suomusjärven historia historiallisen ajan alusta kunnallishallinnon uudistamiseen 1347-1865. Anja Sarvas - Seija Väärä, Kiskon ja Suomusjärven historia I. 1998. Mervi Kvist, Kiskon ja Suomusjärven historia II. 2000. |
|
| objektets element: herrgård; övrig produktionsbyggnad; ladugård; bruk; ekonomibyggnad; arbetarbostad; kraftverk; | |
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | |
De rödmyllade timmerbyggnaderna står längs med lummiga bruksalléer. Johanna Forsius 2007. |
Kärkelä bruksherrgård. Johanna Forsius 2007. |
Kärkelä bruks verkstad Johanna Forsius 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV