suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Korsholm Korsnäs Malax
Fyr- och lotsöar i Kvarkens skärgård
 
Beskrivning
Ögruppen med fyrar och lotsstationer i Kvarkens skärgård är ett världsnaturarvsobjekt. Ögruppen är ett utmärkt exempel på hur områdets sjöfart, administration och fyrteknik har utvecklats.

KORSHOLM

Fyren på Valsörarna, planerad av fransmannen Henry Lepaute, samt en grupp byggnader för personalen bildar en värdefull helhet. Fyren och byggnaderna speglar fyrvaktarnas arbetsgemenskap och deras liv. Stommen i den 36 m höga fyren består av järnelement och har en rörliknande kärna, innanför vilken spiraltrappor leder upp till tornets topp. Röret omges av en stödkonstruktion som bildas av sex pelare och av ett fackverk mellan dem. I fyrtornets övre del finns en glasad lanternin och under denna fyrvaktarens jourrum. Som ljuskälla fungerar en plastlinsanläggning från 1980-talet. Fyren stöds av stagvajrar som installerats år 1936. Fyrvaktarnas byggnader har i likhet med fyren blivit färdiga på 1800-talet. De har delvis förnyats i början av 1900-talet. Byggnaderna grupperar sig till en gård på norra sidan om fyren. I omgivningarna kring fyren finns små odlingar, som avgränsas av stengärdesgårdar samt av lämningar av hölador. Väster om fyren finns bl.a. ruiner efter hamnkonstruktioner, lämningar efter posthästarnas stall samt av grundkonstruktioner till strandbodar. Dessutom finns på östra stranden till Storskär en ruin efter den gamla båken. I dalsänkan mellan Storskär och Ebbskär finns en välbevarad stenbro i anslutning till den på 1880-talet byggda terrassvägen. På Ebbskärs norra strand finns en modern sjöbevakningsstation.

Norrskär omges av det öppna havet och fyrsamhället på den trädlösa ön syns över hela ön samt långt ut till havs. Fyren på Norrskär utgör en av de 14 åttkantiga tegelfyrarna från 1800-talet.
Fyrvaktsbyggnaderna har grupperat sig tätt runt tornet. Byggnaderna är uppförda enligt typritningar från 1800-talet. Bredvid fyrsamhället finns en stor lotsstation.

Båken från 1800-talet på Ritgrundets moränklippa har ändrats till en ljusfyr, som återspeglar utvecklingen av säkerhetsanordningar för sjöfarten. Ritgrund är landets enda ljusfyr av trä. Invid den finns en lotsvaktsstuga som tillsammans med lotsstationens och båkens byggnader ger en bild av hur hela fyrsamhället fungerade.

Den enda byggnaden på ön Ensten, som består av klippblock, är en båk som har formen av en pyramid. Den är med avseende på sin stockkonstruktion unik. Fyren som visar var farleden går har bevarats i samma skick som under 1800-talet.

Lotsvaktsstugan på yttre Uddskär hör till återuppbyggnadsskedet efter Krimkriget. Fasaden, som alltjämt är enligt typritningar, är unik. Även den intilliggande nyare vaktstugan är från 1920-1930-talen har en unik fasad. I omgivningen finns också en hamn skyddad med en lång vågbrytare samt en ekonomibyggnad som hör till den nyare vaktstugan.

MALAX

Lotsstationen och båken på Rönnskär är ett gott exempel på ett maritimt tjänstemannasamhälle. Till det undantagsvis stora byggnadsbeståndet hör byggnader från nästan 200 år. Båken på Rönnskär är det äldsta bevarade havsmärket av trä i Finland. Den rödmålade, nästan 22 meter höga båken påminner om en klockstapel. Öns två lotsstationer från 1800-talet är långa trähus i en våning. Vardera har låga utsiktstorn. Lots- och sjöbevakningsstationen är en tegelbyggnad i två våningar.

Det mycket välbevarade och till typen det sista fyrvaktarsamhället på Lillsanden från början av 1900-talet är beläget på ett klippigt skär i Rönnskärsarkipelagen. Framför skäret finns Lillsandens sektorfyr, som är välbevarad. Lillsanden återspeglar den tid då man började använda automatiska fyrar och den yrkesgrupp som samtidigt uppstod.

Strömmingsbådan är en holme i yttersta havsbandet. Fyrsamhällets byggnadsbestånd är i historisk mening mångsidigt. Byggnaderna som uppförts enligt typritningar från 1800-talet följer bergets former och upptar en stor del av holmen. På holmen varseblir man de typiska dragen i ett nötskal i fråga om ett historiskt fyrsamhälle, t.ex. närheten till havet, isoleringen samt den karga och begränsade livsmiljön. Fyren är en av dem som byggdes av järn i slutet av 1800-talet, men som ändå är särpräglad och har bevarats i sitt 1800-tals skick och även i fråga om den fasta inredningen (t.ex. Fressnel-linsverk). Det sista byggnadsskicket representerar en stor bostadsbyggnad från 1940-talet. Fyrsamhällets byggnader är i det skick de hade då fyren var bemannad. De är i gott skick. De återspeglar förändringarna i fyrvaktarens verksamhetsmiljö under hela den historiska tid yrkeskåren varit verksam.

KORSNÄS

Svettgrunds sjömärke visar var farleden in till Vasa börjar med början söder om Molpe till Bergö och Vasa. Den för Bottniska viken typiska träbåken är det enda bevarade stora stångmärket i vårt land. Det nästan 18 meter höga stångmärket, som påminner om en pyramid med spetsig topp, har rests på den högsta platsen på en moränås. Märkets stomme består av kärnved och dess snedstöd och märkets figur är en rödmålad romb.
 
Historia
KORSHOLM

Redan före ljusfyrarnas tid fanns det en träbåk i de farliga vattnen kring Valsörarna. Då båttrafiken under 1850-talet blev livligare började båtfararna kräva att få en ljusfyr till trakten. Det var först den år 1879 inträffade storolyckan, då fem fartyg led skeppsbrott på grynnorna kring Valsörarna, som fick projektet att ta fart.

Vid den tiden hade man i Östersjöländerna tagit i bruk fackverksfyrar konstruerade av järnelement. En sådan beställdes även till Valsörarna år 1884. Fyren planerades av firman Henry Lepaute, som några år senare lät uppföra Eiffeltornet i Paris. För att transportera byggmaterialetl byggdes en terrassväg mellan Storskär och Ebbskär. Ljuset i den nya fyren tändes första gången 19.11.1886.

Valsörarna hör även samman med det finska krigets (1808-09) skeden. De ryska trupperna som anföll Umeå år 1809 slog läger på Valsörarna både på ditvägen och tillbakaresan. Omkring 400 män ur krigsstyrkan stupade på grund av stormar och den stränga vintern. På 1930-talet samlades soldaternas skelettdelar till en massgrav på vilken ett stenkummel restes. Valsörarna var även ett etappmål för postbärarna mellan Sverige och Finland under flera sekel. Från Valsörarna seglade postbåtarna 17 sjömil till Holmögadd på den svenska sidan. På vintern användes hästskjuts.

Norrskärs fyr byggdes enligt Intendentkontorets ritningar 1847. Lotsstationen blev klar i början av 1900-talet. Fyrvaktarna avlägsnade sig från Norrskär på 1980-talet, varefter en del av fyrvaktarnas bostäder moderniserades inuti.

Ritgrunds lotsstation grundades på 1800-talet. Båken byggdes 1863 och ändrades om till en ljusfyr 1945. Materialen i fasaden förnyades på 1990-talet.

Enstens båk blev klar 1882.

Lotsstationen på Yttre Uddskäret blev klar 1856. Den gamla vaktstugan blev klar på 1920-1930-talen.

MALAX

Borgarna i Vasa upprätthöll lotsverksamhet på Rönnskär redan innan Bottniska vikens sjöfartsdistrikt grundades 1848. En båk byggdes 1784. En av grundarna var uppenbarligen Abraham Falander, vars namn är ingraverat i båkens kärnpelare. Enligt den muntliga traditionen timrades båkens stockram och sattes ihop på Replot och överfördes sedan i delar till Rönnskär. Kronan inlöste 1848 båken och lotsplatsens byggnader på ön i samband med att sjöfartsdistriktet grundades och lotsarna på Rönnskär blev statliga tjänstemän. År 1865 fanns på ön en lotsäldste och två lotsar, som lotsade fartyg mellan Brändö i Vasa och Rönnskär.

Lillsanden byggdes i början av 1900-talet, då staten anställde folk från ön till fyrvaktare i bisyssla och byggde åt dem bostad nära verksamhetsområdet. De första obevakade ledfyrarna var osäkra och skulle ha krävt ständig skötsel. Lillsandens ledfyr blev klar 1907 och fyrvaktarnas byggnader blev klara i början av 1900-talet.

Byggnaderna på Strömmingsbådan uppfördes enligt typritningar. Fyren blev färdig 1885. I början av 1900-talet flyttades den gamla bostadsbyggnaden till Rönnskär och en del av de forna uthusen omvandlades till bostäder.

KORSNÄS

Sjömärket på Svettgrund byggdes 1860. Sjömärket har rustats upp på initiativ av Forststyrelsen.
 
Läs mer
Rautaiset rakenteet. Rauta ja teräs suomalaisessa arkkitehtuurissa. Näyttelyluettelo Suomen rakennustaiteen museo 1998.

Seppo Laurell, Suomen majakat. Nemo. Merenkulkulaitos 1999.

http://www.kvarken.fi/
Metsähallituksen ylläpitämä verkkopalvelu Merenkurkun saariston maailmanperintökohteesta.

Harri Nyman, Meriväylien rakennusperintö. Toim. Marja-Leena Ikkala. Museoviraston rakennushistorian osaston raportteja 21. Museovirasto 2009.
https://www.museovirasto.fi/uploads/Arkisto-ja-kokoelmapalvelut/Julkaisut/merivaylien-rakennusperinto.pdf (haettu 21.9.2018).

Seppo Laurell, Valo merellä - Ljuset till havs. Suomen majakat 1753-1906. Finlands fyrar. John Nurmisen Säätiö. John Nurminens Stiftelse. Porvoo 2009.

Tiina Hietikko-Hautala, Jääkauden jälkinäytös - Merenkurkun maailmanperintösaaristo. Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus 2010.
 
objektets element:  byggdad för samfärdsel; lotsstation; fyr; småhus; småhamn; gårdsplan;
omgivningens nuvarande karaktär:  havsområde;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Lotssamhälle på Rönnskär.

Fyren på Valsörarna.

Storskäret i Malax.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Fyr- och lotsöar i Kvarkens skärgård
 
Korsholm Fyr- och lotsöar i Kvarkens skärgård
Korsnäs Fyr- och lotsöar i Kvarkens skärgård
Malax Fyr- och lotsöar i Kvarkens skärgård
 
© Museiverket 2009