 |
KARTSÖK |
|
| Kimitoön | Egentliga Finland | |
Hitis kyrkby |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Hitis kyrkby | ||
| Beskrivning | ||
| Hitis kyrkby hör till de byar i Åbolands skärgård som tidigast har fått en fast bosättning. I kyrkbyn har en hel del traditionellt, för skärgården typiskt byggbestånd bevarats och Hitis kyrka tillhör de äldsta korskyrkorna i vårt land.
Skärgårdshavet är ett omfattande havsområde mellan Åland och Finlands sydvästra kust och innefattar både Åbolands och Ålands skärgårdar samt skärgården utanför Åbos kust. Bosättningen har spridit sig jämnt på de små karga öarna i havet och i den yttre skärgården liksom även på de frodiga och trädbevuxna öarna i inre skärgården. I den glest bebyggda skärgården är bybebyggelsen ofta koncentrerad till en skyddad ö mitt bland de små ögrupperna. På öarna finns vanligen endast en by med några få gårdar. I Åbolands skärgård har många byar i den yttre eller mellanliggande skärgården, såsom Hitis kyrkby, bevarat sin enhetliga miljö med de rödmyllade husen. En typisk skärgårdsby omfattar både bostads- och ekonomibyggnader, hamn med bryggor och vågbrytare, strandbodar och båtskjul samt åkerlappar med gärdsgårdar av sten. Byarna har kommit till både tack vare fisket och de intilliggande sjölederna och fartygsrutterna. De viktigaste byarna har också kapell, skolor och lotsstationer. På många öar finns befästningsverk, jungfrudanser och gravrösen från bronsåldern. Senare har också tillkommit byggbestånd som hänför sig till turistnäring och sommargäster. Bebyggelsen i Hitis ligger huvudsakligen mellan stranden och byvägen. I byns nordöstra hörn ligger sjöbevakningsstationen från 1954. Hitis kyrka ligger mitt i byn, i korsningen av byvägen som leder ner till hamnen. Begravningsplatsen och ungdomsgården Furutorp som byggdes på 1920-talet ligger vid vägen som leder norrut från kyrkan. Hitis korskyrka som är byggd på 1680-talet är Finlands näst äldsta korskyrka efter kyrkan i Elimä. Över mittkorset i korskyrkan med jämnlånga korsarmar reser sig ett mäktigt, nertill kvadratiskt torn som övergår i en spetsig spira. Korsarmarna har valmtak. Kyrksalen bärs upp av låga trävalv. Intill koret finns en lägre sakristia. Förstugorna till den södra och västra korsarmen färdigställdes 1746. Kyrkans interiör restaurerades 1969 (Th. Lindqvist). Klockstapeln representerar sydvästfinsk stil och färdigställdes 1752. I närheten av byggnaderna ligger en kyrkogård omgärdad av en stenmur. Intill muren står ett timrat bårhus från 1700-talet. |
||
| Historia | ||
| Mitt på ön Hitis intill Kyrksundet stod på 1200-talet ett kapell. Därom vittnar den lilla begravningsplatsen med stenläggningar och ringmur.
Hitis, som senare blev en kyrkby, fick fast bosättning på medeltiden. I början av nya tiden på 1560-talet hade byn redan 16 gårdar. Kyrkan flyttades i början av 1600-talet från Kyrksundsstranden till sin nuvarande plats i närheten av bebyggelsen. Hitis var ett kapell under Kimito från 1674 till 1861 varefter församlingen och kommunen blev självständiga. Hitis införlivades 1969 med Dragsfjärd, som i sin tur blev en del av Kimitoön i en kommunsammanslagning 2009. |
||
| Läs mer | ||
| Sigrid Nikula, Hitis kyrkor. Finlands kyrkor 8. Museiverket 1975.
Elis Selin, Skärgårdskapell och kyrkor i Hitis skärgård under 700 år. Hangö 1980 (Fjärde utökade upplagan). Kimitobygdens historia II. Ekenäs 1982. Lars Pettersson, Ristikirkot. Ars Suomen taide 3. Keuruu 1989. Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia. 1997. Maiseman muisti. Valtakunnallisesti merkittävät muinaisjäännökset. Museovirasto, arkeologian osasto 2001. |
||
| objektets element: begravningsplats; klockstapel; kyrka; by; fornlämning; småhamn; föreningshus; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: havsområde; | ||
Hitis kyrka. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Mikkoau 2016. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV