 |
KARTSÖK |
|
| Kimitoön | Egentliga Finland | |
Örö fort |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Örö fort | ||
| Beskrivning | ||
| Örö fort i Åbolands skärgård är en del av Peter den Stores omfattande sjöfästning som byggdes på 1910-talet och består av flera delar. Örö fort med batterier, vägnät, byggbestånd, konstruktioner och naturen omkring har bevarats som en historisk helhet.
Örö är en sandö i havsbandet i Kimitoöns yttre skärgård och utgör en förlängning av Salpausselkäåsen II. Örö fort ingår i Peter den Stores sjöfästning som kejsardömet Ryssland byggde i syfte att skydda huvudstaden S:t Petersburg mot fiendens landstigning. Örö fort var en del av huvudförsvarsställningen som även innefattade Ösel och Hangöudden. De ursprungliga byggnaderna som tillhör Örö fort innefattar ett tjugotal timrade och brädfodrade manskaps- och ekonomibyggnader. Fortets funktioner finns koncentrerade invid det ursprungliga kullerstensbelagda vägnätet. Huvudvägen som sammanbinder öns södra och norra spets förgrenar sig i mitten av ön till en kort väg som leder till det centrala kasernområdet. Den smalspåriga järnvägen som gått i samma riktning som vägarna och tjänat batterierna har tagits bort och endast banvallen finns kvar. Örös läge var inte strategiskt viktigt med tanke på självständiga Finland och under självständighetstiden har fortet därför använts för utbildning och som vaktpost. Byggbeståndet på ön har senare kompletterats bl.a. med en klubblokal, ett soldathem, en skola och bostadshus. På 1990 talet byggdes ännu Konditionshuset. Det grova s.k. Obuhovbatteriet som moderniserades på 1920-talet har sedan 1980-talet bevarats som museiföremål. Försvarsmakten har inte längre någon bemanning på ön och ön används numera för skjutövningar och övervakning. Naturen har bevarat sin unika mångfald på ön som länge varit sluten. |
||
| Historia | ||
| Innan fortet byggdes var Örö betesmark för Rosala by. Någon fast bosättning fanns inte. Under Finska kriget använde den svenska flottan ön som bas och där begravdes svenska soldater som dött av sjukdomar eller i strider, bl.a. i slaget vid Lövö.
I början av 1910-talet inledde Ryssland byggandet av en stor sjöfästning på Finska viken som benämndes efter Peter den store. Syftet var att avvärja en eventuell tysk attack mot S:t Petersburg. Huvudförsvarsställningen placerades på Finska vikens smalaste ställe mellan Tallinn och Porkala udd. På finska sidan byggdes forten Utö, Örö och Russarö samt befästningar på Åland. Ryssland tvångsinlöste Örö som tillhörde byarna Hitis, Rosala och Böle. Byggnadsarbetena inleddes 1915. På ön byggdes kullerstensvägar, en smalspårig järnväg, kaserner och andra byggnader för inkvartering, en matsal, ekonomibyggnader och bryggor. Bland den grövsta beväpningen på Örö fort var fyra 305 mm:s kanoner som tillverkats av Obuhovs stålverk. Utöver det grova batteriet fanns också två tunga batterier och ett luftvärnsbatteri. När Finland blev självständigt övergick Örö fort till staten som ett modernt och eldkraftigt kustfort. Fortet utnyttjades bl.a. för utbildning och dess utrustning moderniserades. I fortsättningskriget deltog Örö i striderna på Hangöfronten som stöd i slaget om Bengtskär 1941. |
||
| Läs mer | ||
| Enqvist Ove, Itsenäisen Suomen rannikkotykistö 1918-1998, Sotamuseon julkaisuja 1999.
Johanna Pakola, Örö: laidunmaasta linnakkeeksi. Turun rannikkotykistörykmentin perinneyhdistys, Turun sanomat 2008. |
||
| objektets element: kasern; fästning; småhamn; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: havsområde; | ||
Örö forts byggnader. Museovirasto Museiverket 2016. |
Örö fort, kasernbyggnader. Ulla-Riitta Kauppi 2002. |
Gamla kanonbaser på Örö fort. Ulla-Riitta Kauppi 2002. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV