 |
KARTSÖK |
|
| Kimitoön | Egentliga Finland | |
Björkboda bruksområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Björkboda bruksområde | ||
| Beskrivning | ||
| Björkboda är en mångsidig historisk bruksmiljö som ger en bra bild av de hierarkiska förhållandena i ett brukssamhälle. Bruksherrgården tillhör de mest betydande gustavianska herrgårdsbyggnaderna i vårt land.
Björkboda bruksområde ligger vid en vik av Björkboda sjö omgiven av odlingsmarker. Bruksherrgården med sin park ligger vid sjön, och längan av arbetarbostäder kallad Mämmrivan samt Stenkasernen på en ås som gränsar till parken. Industribyggnaderna ligger ovanför bruksdammen. De nuvarande fabrikshallarna är huvudsakligen byggda på 1920-talet på platsen där det tidigare fanns hammarsmedjor och valsverk. Bruksherrgården i två våningar är ritad av Christian Friedrich Schröder och färdigställd år 1783. Bottenplanen följer en så kallad wijnbladsk rumsindelning. På 1840-talet har flyglar med en våning anslutits till den gamla stommen av karaktärsbyggnaden. Den gustavianska interiören har nedmonterats under samma decennium. I början av 1900-talet har stora invändiga ändringar gjorts som framför allt gäller entréhallen och huvudingången. Sädesmagasinet ligger i gårdsparken och anses härstamma från arkitekt C.L. Engels ritbord. Magasinet har ombyggts till möteslokal. De gamla byggnaderna som hänför sig till jordbruk och boskapsskötsel bildar en separat grupp i närheten av bruksherrgården. |
||
| Historia | ||
| Mikael Hising, som var ägare till bruken Dalsbruk och Fagervik, fick privilegier att grunda Björkboda bruk 1732. Han lät bygga en hammarsmedja vid stranden av Björkboda fors, eftersom vattenkraften i Dalsbruk inte var tillräcklig för stångjärnssmide. På 1850-talet blev Anders Ramsay ägare till Dalsbruk och Björkboda samt de tillhörande mycket stora lantegendomarna. Valsverkets byggnad färdigställdes 1859. Man avstod nästan helt från att använda vattenkraft och de tre ångmaskinerna på bruket drevs av stenkol som importerades från England. Djärva investeringar och järnprisets nedgång ledde Ramsay i konkurs år 1863.
År 1884 grundade filosofie doktor Otto Englund och bruksdirektör Gustaf Berg ett litet manufakturverk i det gamla valsverket, främst för att kunna tillverka jordbruksverktyg, mejerikärl, gångjärn, hushållsartiklar och smidesprodukter. Tillverkningen av nycklar och lås började i slutet av 1880-talet. Hela fabriken ombyggdes 1922–1924. Låsfabrikens aktiemajoritet övergick i Oy Wärtsilä Ab:s ägo år 1978. Norr om bruksområdet uppstod brukssamhällets bycentrum och där fanns också en skola. På 1900-talet byggdes arbetarbostäder i kanterna av Björkboda odlingslandskap. |
||
| Läs mer | ||
| Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar. 1845.
John E. Roos, Björkboda. Herrgårdar i Finland II. Helsingfors 1928. Eevert Laine, Suomen vuoritoimi 1809-1882. Historiallisia tutkimuksia XXXI;2. 1948. Elias Härö ja Asko Salokorpi, Ruukinmiljööt. Näyttelyluettelo. Suomen rakennustaiteen museo 1980. C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. Otava 1989. Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia 1. Sagalundin museon kuntayhtymä 1997. Mirja Turunen, Ruukkien retki. Museovirasto ja Suomen matkailuliitto 1998. Asko Salokorpi, Suomen rautaruukit. Keuruu 1999. |
||
| objektets element: herrgård; övrig produktionsbyggnad; park; bruk; ekonomibyggnad; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Björkboda bruksområde. Hannu Vallas 1997. |
Björkboda bruksherrgård. Erkki Härö 1980. |
Björkboda bruks arbetarbostäder, s.k. Mämmrivan. Teresia Ijäs 1980. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV