 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg Salo | ||
Koskis bruksområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Koskis bruksområde | ||
| Beskrivning | |
| Koskis bruk är ett järnbruk från stormaktstiden och har grundats på 1600-talet. Bruket ingår i den industrihistoriskt viktiga kedjan av järnbruk i västra Nyland. Utöver den järn- och kopparförädling som har idkats vid slutet av 1800-talet i Koskis har annan industriell verksamhet som baserat sig på vattenkraften från Kisko å och boskapsskötsel format bruksområdet.
Koskis bruksområde finns vid Kisko å omgiven av odlingar och är uppdelat i området kring bruksherrgården och ekonomibyggnaderna samt området kring produktionsbyggnaderna. Bruksherrgården med sidobyggnader och kyrka finns på en hög backe, ekonomibyggnaderna i en egen grupp i sluttningens nedre del och produktionsbyggnaderna på andra sidan av ån. Från bruksområdet leder alléer mot Fiskars och Bjärnå kyrka. Stadsplanen för bruket är delvis från 1600-talet och 1730-talet, men sin slutliga form har den fått i början av 1900-talet då trädgårdsarrangemangen blev färdiga. Bruksherrgården och arbetarbostäderna, av vilka de äldsta delarna är från 1700-talet, omges av en park. Huvudbyggnaden har ursprungligen haft en mittsal, varit en våning hög och haft sadeltak. Huvudbyggnaden har höjts samt både den och sidobyggnaderna har med sina säteritak fått ett utseende som följer herrgårdsarkitekturen från 1700-talet. Dessa reparations- och ändringsarbeten utfördes efter arkitekt Jarl Eklunds ritningar på 1920-talet. På herrgårdens gårdsområde finns en kyrka som på 1780-talet flyttats från Antskogs bruk. Korskyrkan är liksidig med höga tunnvalv som har träytor. Bänkraderna med dörrar är ursprungliga. Altarprydnaden, med en stående Kristusfigur som centralgestalt, och predikostolen hör till de finaste verken inom bildhuggarkonst i vårt land från barocken. De härstammar troligen från Burchardt Prechts verkstad i Stockholm och har skaffats 1694 till Forsmarks fabriksförsamlings kyrka i Uppland, varifrån de har köpts till Koskis 1800. De viktigaste produktionsbyggnaderna på Koskis bruk vid Kisko å finns inte kvar längre. Två separata byggnader för förädling av metall har bevarats och på östra sidan om ån nära bron finns två sammanbyggda välvda kolugnar som har byggts av slaggtegel. Cirka två kilometer uppåt längs ån finns en kanalsluss som John von Julin lät bygga 1826. Husen för boskapsskötsel nedan om bruksherrgården bildar en tät och representativ helhet från den tid då bruket hade utvecklats till ett betydande jordbruk. De har byggts av slaggtegel på 1870-talet med undantag för stallet och lagret som byggdes 1919–1922. |
|
| Historia | |
| Koskis bruk grundades 1679 i historiska Bjärnå socken, då bergskollegiets assessor Daniel Faxell (adlad Cronmarck) fick privilegiet att grunda två masugnar och fyra stångjärnshammare på Koskis rusthålls marker. Koskis var det första bruket som inledde verksamhet efter Stora nordiska kriget.
Koskis bruk med sina jordbruk införlivades med Fiskars bruk 1737. På Orijärvi rusthålls marker i Kisko hittades 1757 kopparmalm, som man började förädla i Koskis. År 1783 blev Bengt Magnus Björkman ägare av bruket och han ägde också bruken i Orisberg, Fiskars och Antskog. Åbobon John Jakob Julin ägde bruket och gruvan från 1822. Transporten av kopparmalmen från gruvan i Orijärvi till Koskis underlättades 1826 då Julin lät bygga en sluss i Kisko å. Slussen var en av de första i Finland. Tillverkningen av koppar upphörde 1867 och tillverkningen av järn upphörde då bruket brann ned 1890. Greve C. Mannerheim grundade 1869 på västra stranden av Kisko å en kimröksfabrik, vars verksamhet fortsatte i Albert von Julins ägo till 1918. Ett elkraftverk, en kvarn och en såg vilka byggdes 1908–1909 fortsatte därefter den industriella traditionen i Koskis. Från och med mitten av 1800-talet utvecklades Koskis till en betydande jordbruksfastighet. Den första kyrkan på bruksområdet byggdes snabbt efter det att bruket grundades på 1680-talet. Kyrkan ersattes med den nuvarande 1786 invigda kyrkan, som ursprungligen hade byggts på 1760-talet för Antskogs bruk. Bruksförsamlingen upphörde 1869. |
|
| Läs mer | |
| Gabriel Nikander, Koskis bruk. Herrgårdar i Finland II. Helsingfors 1928.
Eevert Laine, Suomen vuoritoimi 1809-1882. Historiallisia tutkimuksia XXXI;2. 1948. Tove Riska, Kosken tehtaan kirkko. Suomen kirkot 5. Suomen Muinaismuistoyhdistys 1968. C.J. Gardberg, Kaj Dahl, Suomalaisia kartanoita. 1989. Asko Salokorpi, Suomen rautaruukit. Keuruu 1999. Perniön kulttuuriympäristö ja arvot. Salon seudun rakennettu kulttuuriympäristö ja maisema. SARAKUM 2000-2004 projektiraportti. Salon seudun kunnat, Turun maakuntamuseo, Varsinais-Suomen liitto, Lounais-Suomen ympäristökeskus. 2005. |
|
| objektets element: herrgård; kyrka; bruk; ekonomibyggnad; kraftverk; | |
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | |
Koskis bruksgård. Elias Härö 1967. |
Koskis gårds ekonomibyggnader jämte stall. Johanna Forsius 2007. |
Kollarinpelto i Kiskonjoki ådal på Koskis bruksområde. Johanna Forsius 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV