 |
KARTSÖK |
|
| Lojo | Nyland | |
Gerknäs Gård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Gerknäs Gård | ||
| Beskrivning | ||
| Gerknäs gård är en av den finländska högadelns herrgårdar, och dess historiska skeden anknyter till stormaktstidens mäktiga ätter och å andra sidan till marskalk Mannerheims sista skeden. Den representativa godsmiljön består av karaktärs- och ekonomibyggnader, en park samt trädgård och odlingar.
Gerknäs herrgårdslandskap är beläget på ett näs mellan Lojo sjö och Lillsjön. En kilometerlång allé med ädla trädslag leder fram till herrgården. De till stranden av Lillsjön ledande häckarna som planterats längs herrgårdsparkens centralaxel samt som nordlig gräns för parken ger parkområdet dess struktur. Karaktärsbyggnaden är i två våningar med valmtak. Den nyklassicistiska karaktärsbyggnaden hör till de äldsta representanterna för denna stil i Finland. Gårdens driftscentrum med stall, ladugård, arbetarbostäder och smedja, ligger väster om parken. Inne bland de stora träden på en ås som löper genom åkern norr om herrgården finns en skola som herrgården lät bygga på 1890-talet. Karaktärsbyggnaden omges av en vidsträckt park som antas delvis härröra från 1500-talet. På landshövding G.W. Conradis tid i början av 1800-talet lades grunden till den nuvarande geometriska trädgården genom att parkens centralaxel öppnades och stenterrasserna byggdes. Trädgårdens nuvarande utseende med sina vattenbassänger, trappor och terrasser är från 1930-talet. Dispositionen torde ha planerats av den dåvarande ägaren Uno Donner. |
||
| Historia | ||
| Gerknäs gård var i adelns ägo på medeltiden. Till de viktigaste ägarna hörde ätterna Hästesko, Tott, Fleming och Adlercreutz. Frälsegodset var säteri från 1500-talet ända till 1695, när av det bildades ett dubbelt säterirusthåll.
Gerknäs karaktärsbyggnad i två våningar började byggas på 1790-talet när Alexander Forbes af Lund ägde herrgården. När man kommit till sekelskiftet var emellertid endast några få rum i första våningen i beboeligt skick. År 1812 övergick herrgården i landshövding G.W. Conradis ägo. Under hans tid slutfördes byggnadsarbetena. Byggnaden höjdes med några varv stockar som behövdes för vindsfönstren. Fasaden som har släta ytor omväxlande med rustik och listverk torde också vara från Conradis tid. År 1916 gjordes en grundlig invändig renovering, fönstren förnyades, de gamla ugnarna ersattes med nya i jugendstil och balkongerna i andra våningen byggdes till. Gerknäs ägdes av marskalk Mannerheim 1945-1951, under vilken tid gjordes ändringar i huvudbyggnadens rumsdisposition och fasaden renoverades. I herrgårdens yttre arkitektur finns påfallande likheter med karaktärsbyggnaden på Haga gård i Janakkala från samma tid. |
||
| Läs mer | ||
| C.G. Christierson, Beskrifning öfver Gerknäs säteri intill 20nde seklet. Bidrag till Lojo sockenbeskrifning XII. Borgå 1906.
Anders Allardt, Gerknäs. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928. Ragna Ahlbeck, Gods och herresäte i Finland. 1946. Päivi Tahvanainen, Länsi-Uudenmaan kulttuurimaisemainventointi. Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto. Lohja 1990. Veikko Kallio, Kirkniemi. Marsalkkojen kartano. Edita 1996. Carl-Thomas von Christierson, "Gerknäs gård och dess ägare 1812-1928" i 100 år för Lojobygden, Lojoana 57. Ekenäs 2009. |
||
| objektets element: herrgård; skola; hem för märkesperson; park; ekonomibyggnad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | ||
Gerknäs gård. Hannu Vallas 1998. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV