 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Skogby masugn och sågområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Skogby masugn och sågområde | ||
| Beskrivning | ||
| Masugnen i Skogby är en av de få bevarade masugnarna. Masugnen med tillhörande anläggningar och dammsystem samt Fagerviks hammarsmedjor, bruksherrgård och det övriga gamla byggnadsbeståndet ger en så gott som fullständig helhetsbild av Finlands järnbruk under de sista decennierna av 1700-talet. Skogbys värde som en sevärdhet som beskriver järnframställningens historia accentueras av dess läge, endast några kilometer från den fortfarande verksamma masugnen i Koverhar som byggdes i början av 1950-talet.
Sågen i Skogby var en av de mest långlivade och till sin produktion en av de mest betydelsefulla bland de ångsågar som grundades i Nyland. I Skogby fortlevde vattensågtraditionen även under ångsågsepoken. Det fortfarande väl bevarade sågsamhället ger en god bild av utvecklingen av arbetarnas bostadsvillkor från 1800-talets slut fram till 1950-talet. Skogby före detta järnbruk ligger på Hangö udds nordvästra strand i en obebyggd skogstrakt. Bruksområdet omfattar en masugn som byggdes under 1700-talet, brukets kontorsbyggnad, uppdämda dammar och en under medlet av 1800-talet byggd blåsmaskin i anslutning till masugnen. På området finns även ruinerna efter en kvarn av sten samt rikligt med ruiner efter olika byggnader och konstruktioner som tillhört bruksverksamheten samt vissa arbetarstugor. Skogby såg ligger i en åsterräng på den östra stranden av Hangö udd i närheten av fartygsleden som leder in mot Ekenäs. Den under 1800-talets slut grundade ångsågens nuvarande produktionsbyggnader härstammar i huvudsak från 1950-1980-talet. Produktionsbyggnaderna omfattar en två våningar hög sågbyggnad av stolpkonstruktion, en kraftstation av kalksandtegel samt en skorsten av rödtegel. Samhället ligger längs med vägen som leder mot sågområdet och omfattar olika boningshus för arbetsfolket från 1880-talet till 1950-talet. I mitten av denna bebyggelse står FBK:s hus, en butik, ett föreningshus, en hälsostation och två skolor. Sågdirektörens bostad är den till platsen flyttade före detta karaktärsbyggnaden vid Skogby bruk och härstammar från 1700-talet. Till sågsamhället hör även ett egnahemshusområde från 1930- och 1940-talen, ett efterkrigstida bostadsområde samt två skolor. |
||
| Historia | ||
| År 1682 grundade ägaren till Fagervik och Billnäs järnbruk, Carl Billsten den yngre, masugnen i Skogby intill en god hamnplats. Historiskt sett var Skogby en del av Fagervik bruk under nästan hela sin verksamhetstid. I Skogby tillverkades tackjärn av malm som importerades från Sverige för vidarebearbetning i Fagervik och Billnäs bruks stångjärnssmedjor. Den nuvarande masugnen med en nedre del av gråsten och en övre del av tegel härstammar från år 1789. Masugnens blästeranläggning är från år 1780, och brukets kontorsbyggnad från år 1783. Brukets verksamhet lades ner 1908.
En ångsåg fortsatte den industriella verksamheten i Skogby efter att järnbruket lagts ner. Sågen grundades år 1888 av Mauritz Hisinger och den övergick år 1891 i Oy Fiskars Ab:s ägo. Sågens äldsta boningshus och kantinen byggdes under samma år som sågen grundades. Det andra betydelsefulla byggnadsskedet av boningshus för arbetsfolket inföll under 1920-talet. Ångsågens nuvarande produktionsbyggnader uppfördes huvudsakligen under 1950- och 1980-talen. Verksamheten på sågen lades ner 1987. |
||
| Läs mer | ||
| Eevert Laine, Suomen vuoritoimi 1809-1882. Historiallisia tutkimuksia XXXI;2. 1948.
Jorma Ahvenainen, Suomen sahateollisuuden historia. Porvoo 1984. Lauri Putkonen, Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt. Ympäristöministeriö. Kaavoitus- ja rakennusosasto. Tutkimus 4/1988. Helsinki 1989. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. Timo Kantonen, Satakunta sahaa Suomessa. Kulttuurihistoriallisesti merkittäviä saharakennuksia ja -ympäristöjä. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 18. Helsinki 1996. Asko Salokorpi, Suomen rautaruukit. Keuruu 1999. Gunnar Lundqvist, Skogby bruks historia. Ekenäs 2001. GTK/ Tietoaineistot/Suomen kaivosteollisuus. Tuotantolaitokset. http://www.gtk.fi/aineistot/kaivosteollisuus/Tuotantolaitokset.htm (8.7.2009). |
||
| objektets element: fästning; fornlämning; bruk; föreningshus; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: skogslandskap; | ||
Skogby bruks masugn. Erkki Härö 1996. |
Skogby masugnområde. Hannu Vallas 1998. |
Bostadskasern för Skogsby sågs arbetare. Mikko Härö 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV