suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Lovisa Pyttis
Den historiska miljön vid Abborfors
Beskrivning
Den kommunikations- och militärhistoriskt betydande miljön i Abborfors ligger i skärningspunkten mellan Kymmene älvs västligaste gren och den historiska Stora strandvägen. Miljön består av ett gränsövergångsställe från 1700-talet med svenska och ryska försvarsverk, platsen för den svenska post- och tullstationen samt en marknadsplats och Abborfors gård. Några tillägg från 1900-talet i den historiska miljön är en valvbro i betong från 1920, vattenkraftverket och dammen från 1930-talet samt den nya landsvägsbron från 1960 söder om kraftverket.

Den medeltida handelsplatsen, Marknadsbacken, ligger på Strömforssidan i skärningspunkten mellan Kymmene älv och Stora strandvägen. Marknadsplatsen har senare varit lastplats för trävaror på väg till Strömfors såg som ligger uppströms.
Stora strandvägen från Åbo till Viborg gick via Germundsön vid Abborforsens och Kymmene älvs utlopp. Linjeföringar från olika tider kan alltjämt spåras.

Där Kymmene älv och Stora strandvägen korsar varandra ligger Abborfors gräns- och övergångsställe från 1700-talet. På bägge sidor om gränsen finns svenska och ryska befästningar från slutet av 1700-talet. Av den svenska tullstationen vid Lill-Abborfors finns det spår i terrängen av den höga grunden, ruinerna av redutterna som skyddade vägen, Stora strandvägens linjeföring, ruinerna av brobankarna samt resterna av den ryska redutten på Germundsön.

Söder om Germundsön finns Rökhusforsens museibro från 1920-talet. Bron på gränsen mellan Strömfors och Pyttis kommun leder över Kymmene älvs västligaste mynningsarm. Bron är en 49 meter lång bågbro med farbana i nivå med bågens underdel. Bron är byggd i armerad betong i ett spann och hör till de första i sin kategori i vårt land.

Söder om Rökhusforsens bro ligger Abborrfors vattenkraftverk med damm och uppdämningsbassäng. I den landskapsmässigt imponerande vattenkraftsmiljön ingår fördämningarna vid forsens nedre lopp, älvfåran, bågbron och de tillhörande planteringarna.

Abborfors gård ligger på östra älvstranden. En ekallé leder från Stora strandvägen till gården, vars villaliknande huvudbyggnad hör till de få herrgårdsbyggnaderna från skelskiftet 1800/1900 som är byggda utifrån en arkitektonisk vision. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende med torn och öppna verandor 1892–1894, efter ritningar av arkitekt Carl C:son Armfelt. Interiörerna är mycket välbevarade. Trädgården runt huvudbyggnaden är ritad av Paul Olsson. Sädesmagasinet och det tidigare stallet norr om huvudbyggnaden är byggda i gråsten. Tillsammans utgör de en ovanlig helhet och är förmodligen, i likhet med huvudbyggnaden, ritade av Carl Armfelt.

Den historiska miljön i Abborrfors ingår i Kymmenedalens nationellt värdefulla landskapsområde.
 
Historia
Under medeltiden uppstod en handels- och laxfiskeplats vid Abborrfors i Kymmenedalens västra arm. En del av vägen från Åbo till Viborg gick igenom området redan på 1200-talet. På 1300-talet tillhörde fiskeplatsen Åbobiskoparna. Biskopsgården i Abborfors drogs in till kronan och förlänades år 1561 till slottsfogden i Viborg, Jakob Hästesko. Till gården hörde Abborfors by, som ryssarna förstörde på 1570-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden på Abborfors byggdes när huvudbyggnaden från 1700-talet brann upp 1859.

I samband med Åbofreden 1743 drogs gränsen mellan Sverige och Ryssland längs Kymmene älv, och den gamla Pyttis socken delade i Strömfors på Kymmene älvs västra sida och Pyttis på den östra. Sverige koncentrerade gränsbevakningen till gränsövergångsstället i Lill-Abborfors vid Kymmene älvs västra strand. Här byggdes två redutter på 1780-talet. Den svenska gränsposteringen och tullen flyttades från Taskula i Lappvesi till Abborfors. Den anspråkslösa tull- och postbyggnaden ersattes på 1780-talet av ett ståtligt mansardtaksförsett boställe som byggdes bredvid Lill-Abborfors västligare redutt. Poststationen i Abborfors lades definitivt ner 1812, när Gamla Finland anslöts till det övriga Finland.

Efter Åbofreden byggde ryssarna flera befästningar på östra stranden och öarna i Kymmene älv. Den viktigaste var redutten och vaktbyggnaderna som byggdes på Germundsö för att skydda Stora strandvägen. På älvens östra strand i Stor-Abborfors byggdes två mindre batterier med vaktstugor. Mellan dem delade sig vägen till Pyttis kyrka och till Abborfors.

Enligt skriftliga källor från 1600- och 1700-talet ansvarade socknarna mellan Ingå och Pyttis för underhållet av bron vid Abborfors. De urgamla broplatserna togs ur bruk när bron över Rökhusforsen blev färdig. Bron byggdes 1926–1928, söder om den gamla broplatsen, när vägen över Kymmene älv fick en ny sträckning. Bron projekterades av det danska företaget Christiani & Nielsen. Bron byggdes med hjälp av en linbana och när den var färdig var den i tekniskt avseende unik också i internationellt perspektiv. Bron togs ur bruk när följande nya landsväg och bro byggdes nedanför Abborfors kraftverk 1967. Bron över Rökhusforsen blev museibro på 1980-talet.

Kraftverket byggdes i Sjöforsen 1933, efter ritningar av arkitekt Karl Lindahl. I samband med kraftverksbygget dämdes forsen upp och norr om fördämningen bildades en stor uppdämningsbassäng. Den höjda vattennivån lämnade delar av Gamla strandvägen under vatten. Lill-Abborfors by splittrades och byggnader flyttades därifrån.
 
Läs mer
Marja Terttu Knapas, Kymenlaakson kulttuurihistorialliset kohteet. Kotka 1984.

Leena Sälejoki-Hiekkanen (toim.), Tie yhdistää. Tiemuseo 1986.

Ossi Seppovaara, Kymijoki - virran kohtaloita vuosisatojen saatossa. Kymijoen vesiensuojeluyhdistys 1988.

Lauri Putkonen, Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt. Ympäristöministeriö. Kaavoitus- ja rakennusosasto. Tutkimus 4/1988. Helsinki 1989.

C. J. Gardberg, Kaj Dahl, Kuninkaan tie. Otava 1991.

Eeva-Liisa Oksanen, Vanha Pyhtää, Pyhtään ja Ruotsinpyhtään
historia vuoteen 1743. Pyhtään ja Ruotsinpyhtään
kunnat. 1991.

Eeva-Liisa Oksanen (toim.), Kahden kruunun alla. Kymijoki rajana 1743-1811. Kymen läänin Suomi 75 vuotta työryhmä, Kymenlaakson maakuntaliitto, Kymenlaakson kesäyliopisto 1992.

Kymenlaakson rakennuskulttuuri. Kymenlaakson seutukaavaliiton julkaisu A 26 1992.

Tapio Salminen, Suuri Rantatie. Tiemuseon julkaisuja 7. Tielaitos. Helsinki 1993.

Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II.
Ympäristöministeriö, mietintö 66/1992. Helsinki 1993.

Selja Flink, Kymijoen länsihaarojen rakennusinventointi. 1995 (painamaton raportti).

Pia Kurki, Historiallisten puutarhojen ja puistojen inventointi. Kahdeksan kartanoa ja yksi pappila. Museovirasto 1997.

Jukka-Pekka Pietiäinen, Postia kaikille. Suomen postin tarina 1638-1998. 1998.

C.J. Gardberg, Ahvenkoski - herraskartano ja raja-asema. Pyhtää - Pyttis ristiretkiajasta nykypäivään. Pyhtään kunta. Kotka 2000.

Irma Lounatvuori, Valtakunnan ja kaupunkien rajoilla. Lähdön ja saapumisen paikat. Suomen kotiseutuliiton julkaisuja A:12. 2006.
 
objektets element:  herrgård; fästning; fornlämning; bro; väg; kraftverk;
omgivningens nuvarande karaktär:  kulturlandskap;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Savukoski bron.

Kraftverket och dammen vid Abborfors
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Den historiska miljön vid Abborfors
 
Lovisa Den historiska miljön vid Abborfors
Pyttis Den historiska miljön vid Abborfors
 
© Museiverket 2009