Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Lojo Nyland

Elias Lönnrots Sammatti

Gå till Museiverkets karttjänst: Elias Lönnrots Sammatti
Beskrivning
I Haarjärvi by i Sammatti ligger tre av folkdiktssamlarens och Kalevala-sammanställarens, Elias Lönnrots hem från olika tider: barndomshemmet Paikkari torp, ålderdomens Lammi hemman samt Niku hemman där Lönnrot bodde 1862-1876. Sammatti kyrka har anknytning till Elias Lönnrots levnadsskeden och han ligger begraven på kyrkogården i Sammatti.

Paikkari torp är Elias Lönnrots födelse- och barndomshem, som man med beslut av senaten 1889 beslöt att bevara i oföränderligt skick till minne av denna finländska stormans tidigaste skeden. Torpet ligger i Haarjärvi by på krönet av en sluttning mot Valkjärvi. Den är en typisk bostad för sydvästfinskt småfolk. Byggnaden har bevarats i sitt skick från början av 1800-talet, omålad och med bjälktak. Till torpets gårdsmiljö hör också en bodbyggnad från början av 1800-talet och en förutvarande vaktmästarbostad. Paikkari torp är det första hem som har bebotts av en märkesman och fått status som nationellt minnesmärke, och är numera ett museum som förvaltas av Museiverket.

Niku är en av stamlägenheterna i Haarjärvi by i Sammatti. Gårdens centrum finns på en hög backe söder om byns åkermarker, nära Paikkari hemman. Stommen i huvudbyggnaden, som under Elias Lönnrots tid byggdes om till ett hus med 15 rum i två våningar, härstammar möjligen från 1780-talet. Trots invändiga ombyggnader har byggnadens yttre har bevarats oförändrat sedan 1800-talet. Den steniga och bergiga gårdsplanen har på Lönnrots tid ändrats till trädgård. De uthus och ekonomibyggnader som ingår i gårdsmiljön är nyare och härrör från 1900-talet.

Det år 1846 byggda Lammi hemman jämte huvudbyggnad är beläget skilt från de övriga stamlägenheterna och odlingslandskapet i Haarjärvi by, på en backsluttning väster om ett mindre åkerfält. Till gårdsmiljön hör också en separat byggnad, det åt Lönnrots döttrar byggda "Paradiset". Lammi hemman, som fungerar som museum, ägs av Stiftelsen för Kulturarvet i Finland och dess huvudbyggnad har restaurerats i dess skepnad från 1800-talet.

I centrum av Sammatti kyrkby finns en liten rödmyllad träkyrka med spåntak jämte klockstapel. Kyrkan är en oansenlig långskeppskyrka med inre brädvalv. Väggarna har behandlats med ljusröd puts. Den av Adolf von Becker målade altartavlan med Kristusmotiv donerade Lönnrot till minnet av sin år 1879 avlidna dotter Tekla. Den av Finska Litteratursällskapet resta gravvården över Elias Lönnrot har planerats av Gustaf Nyström 1886.
 
Historia
Elias Lönnrot föddes i Paikkari torp 1802 och avled i Lammi hemman 1884. Paikkari torp, med det ursprungliga namnet Valkjärvi torp, grundades i Haarjärvi bys samfällda skog vid skiftet mellan 1700- och 1800-talet, när Elias Lönnrots far, sockenskräddaren Fredrik Johan Lönnrot inrättade sig där som torpare. Elias Lönnrot föddes i torpet och flyttade därifrån 1814 när han begav sig till skola i Ekenäs. Staten köpte torpet på 1880-talet för att bevara det som nationellt museum. På torpets gårdsplan byggdes 1926 en vaktmästarbostad, som till en början också fungerade som logi för resande.

Niku hemman i Haarjärvi köptes 1859 av Elias Lönnrot som 1862 avgick med pension från tjänsten som professor i finska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet. Niku hemman är Lönnrots långvarigaste hem i Sammatti. År 1876 sålde han gården åt Uno Cygnaeus.

Lönnrot köpte Nikus rågranne Lammi hemman 1869 och tillbringade där sina sista levnadsår 1876-1884. Lammi hemman är ett s.k. krononybygge som bildades 1840 av Haarjärvi gårds samfällda skogsmarker. Elias Lönnrot utvidgade parstugan genom att låta bygga en förstuga, en kammare, en matsal samt ändra stugkammaren till arbetsrum. Kamrarna bakom salen flyttades till nya platser 1899. Också "Paradiset" flyttades till en annan plats, men fördes på 1980-talet tillbaka till Lammi hemman.

Sammatti träkyrka byggdes i mitten av 1700-talet. Kyrkans interiör är från renoveringen av år 1879. Kyrkan renoverades 1954 under ledning av arkitekt Paavo Riihimäki. Klockstapeln från år 1763 i anslutning till kyrkogårdens stenmur är en förenklad variant av de sydvästfinska klockstaplarna.

Lönnrots lärdom och vidsynthet bidrog till att i Sammatti redan 1863 grundades ett kommunalt bibliotek och 1867 en folkskola, bägge bland de första i vårt land. Lönnrot tänkte också på sin hembygds framtid i sitt testamente, vilket ledde till att Lönnrots husmodersskola inledde sin verksamhet 1897.
 
Läs mer
Reino Silvanto, Sammatti. Kuvauksia sen ja lähiseudun luonnosta, historiasta, Elias Lönnrotista y.m. Helsinki 1930.

Päivi Tahvanainen, Länsi-Uudenmaan kulttuurimaisemainventointi. Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto. Lohja 1990.

Timo Kantonen, Merkkihenkilöiden asuinsijat. Luettelointityö Museoviraston rakennushistorian osastolla. Moniste. 1991.

Marja-Leena Ikkala, Torsti Salonen, Sammatin kulttuurimaisemat ja -rakennukset. Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto. Lohja 1992.

Raija Majamaa, Elias Lönnrotin perhe Lammilla. Helsinki 1994.

Lönnrotin maisemissa. Matkailumaisemien ja maisemanhoidon kehittämissuunnitelma Sammattiin. Uudenmaan liiton julkaisuja E39. 1998.

Jaakko Saari, Sammatin kirkko. Keskellä kylää. Helsingin hiippakunnan kirkkoja. Jyväskylä 1999.

Elina Anttila (toim.), Paikkarin torppa. Opas. Museovirasto 2002.
 
objektets element:  begravningsplats; klockstapel; kyrka; hem för märkesperson; museum;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap;
 
Paikkari torp med Valkjärvi i bakgrunden. Hannu Vallas 1996
Paikkari torp med Valkjärvi i bakgrunden. Hannu Vallas 1996.
Paikkari torp. Marja Ivars 2004
Paikkari torp. Marja Ivars 2004.
Lammi hemman i Haarjärvi by i Sammatti. Johanna Forsius 2007
Lammi hemman i Haarjärvi by i Sammatti. Johanna Forsius 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009