Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Vasa Österbotten

Gamla Vasa och Korsholms kyrka

Gå till Museiverkets karttjänst: Gamla Vasa och Korsholms kyrka
Beskrivning
Korsholms slott, som uppfördes på en av Österbottens äldsta hamn- och handelsplatser, och staden Vasa, som uppstod invid slottet, har fungerat som administrativt centrum för Österbotten från 1300-talet fram till stadens brand 1852. Om den administrativa ställningen vittnar platsen för det medeltida slottet med sitt minnesmärke, ruinerna efter den medeltida Sankt Maria kyrka, det före detta hovrättshuset samt det tidigare länslasarettet. Vasa hovrättshus, ombyggt till Korsholms kyrka, tillhör jämte Sveaborg vårt lands mest betydande offentliga byggnadsverk från 1700-talet.

Gatu- och kvartersstrukturen i den gamla staden Vasa går tillbaka på rutnätsplanen från mitten av 1600-talet. Områdets bostadshus är huvudsakligen från 1930-1950-talen. Det enda stenhuset, som förskonades från elden vid branden 1852, är Falanders, dvs. Wasastjernas hus i två plan från 1782, som ligger vid huvudgatan i Gamla Vasa, dvs. Köpmansgatan. Vid radhustorget invid Köpmansgatan står ruinerna efter Korsholms medeltida Sankt Maria kyrka och klockstapel samt stenfoten efter Vasa trivialskola. Kyrkans medeltida del omfattar bönehusets västra korsarm. Invid kyrkan står den 1671 uppförda klockstapeln i gråsten, vars bottenvåning fungerat som magasin. Kyrkans ruiner har restaurerats ett flertal gånger från 1910-talet framåt. Klockstapeln försågs med tak 1992.

På södra sidan om Gamla Vasa rutnätsplan står det tidigare hovrättshuset, som efter stadens brand 1852 byggdes om till Korsholms kyrka. Den tidiggustavianska byggnaden med mansardtak har mittrisalit med kolossalpilastrar. Hovrättsparken går tillbaka till den tid när byggnaden uppfördes. Öster om hovrättshuset finns hovrättspresidentens trädgård med damm och stenmurar. Vid parkens södra tullport finns också en liten klassicistisk högvaktsbyggnad, som ursprungligen stod invid torget. Den från hovrättshuset utgående allén leder till den kulle, där Korsholms slott låg och där landshövdingens residens fanns på 1700-talet. Lindallén i Gamla Vasa är Finlands äldsta i officiellt bruk varande esplanad.

Vasa stads gamla hamn har ursprungligen legat väster om staden. En kanal förenar den nu redan uttorkade hamnen på Hästholmen med Gamla Vasa. Vid kanalens mynning finns lämningar efter skansverk från Krimkrigets tid.

Gamla Vasa prästgård, d.v.s. Haga prästgård, ligger på stadens norra sida på en plats med anor från slutet av 1600-talet. Den från branden skonade huvudbyggnaden uppfördes 1782 och förlängdes 1804.

Till Gamla Vasa historiska byggnader hör också det gamla länslasarettet, nuvarande Korsholms sjukhus, väster om staden. På området finns länssjukhuset i empirestil och sjukhusets kontors- och ekonomibyggnad samt mottagningsanstalt för själsligt sjuka. Sjukhusets enhetliga byggnadskomplex utgör en del av det organiserade nätet av länssjukhus från början av den autonoma tiden.
 
Historia
Mustasaari stad grundades 1606 på området mellan Korsholms slott och kyrkan. Staden bytte namn till Vasa år 1612. Korsholms slott anlades under slutet av 1300-talet, Mustasaari stenkyrka helgad åt Jungfru Maria härstammar sannolikt från början av 1500-talet. Kyrkan var en av de mest betydande av de österbottniska medeltidskyrkorna och församlingen omfattade hela södra Österbotten.

Över Vasa stadsområde finns två bevarade stadsmätningar från mitten av 1600-talet. Då fick staden sin rutnätsplan. De tillförlitliga på stadsmätning baserade 1700-talskartorna är från åren 1750 och 1782-1783.

I och med 1700-talets början hade stadsstrukturen nästan helt tagit form i enlighet med planen. Söder om den medeltida kyrkan låg torget, på vars östra sida stadens administrativa centrum hade bildats. Trivialskolan färdigställdes 1691 invid rådhustorget. Landshövdingens residens låg på 1700-talet på Korsholms slottskulle. Slottets medeltida strukturer förstördes under byggnationen på 1500- och 1600-talet samt 1851, när toppen på kullens sänktes vid anläggningen av en ny tjänstebostad för landshövdingen. Stenkorset på toppen av slottskullen restes år 1894.

Under Gustav III:s regeringstid grundades år 1776 Vasa hovrätt och hovrättshuset ritades av över-intendent Carl Fredrik Adlercrantz. Byggnaden färdigställdes 1785. Byggmästare Johan Elfström, som anlänt från Stockholm för att övervaka byggandet, ritade under sin vistelse i Vasa också ett flertal kyrkor i omgivningen. Hovrättsesplanaden planerades av C.F. Adlercrantz 1776 och trädplanteringen inleddes 1781. De ursprungliga asparna ersattes med lindar åren 1836-1842.

Hamnen låg knappt två kilometer västerut från staden, på Hästholmens västra strand. En kanal grävdes under åren 1838-1845 till hamnen, som uppgrundats till följd av landhöjningen. Uthamnen flyttades till Brändö på 1790-talet.

Vasa ödelades totalt i en brand år 1852, varefter man beslöt att flytta staden till en ny plats vid kusten. Mustasaari medeltida kyrka, som hade tillbyggts under 1600-talet och 1700-talet, skadades i branden och lämnades att förfalla. Hovrättshuset undkom branden och byggdes om till kyrka enligt ritningar av arkitekt C.A. Setterberg åren 1862-1863 under ledning av byggmästare Erik Kuorikoski. Framför huvudfasaden byggdes samtidigt ett högt kyrktorn. Även lindallén undgick branden.

Vasa länslasaretts ritningar uppgjordes av C.L. Engel och sjukhuset med 130 bäddplatser stod färdigt 1844. Th. Granstedt planerade de år 1882 färdigställda tillbyggnaderna. Länslasarettet flyttades till Seinäjoki 1931 och i Korsholm inledde en psykiatrisk vård och forskningsanstalt sin verksamhet 1939.
 
Läs mer
Armas Luukko, Vaasan historia 1. 1971.

Mirjam Lehtikanto, Vaasan hovioikeuden toimitilat. Vaasan hovioikeus 1776-1976. Vaasa 1976.

Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.

Vaasan kaupungin rakennusperinneselvitys, Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto 1986.

Lena Spoof, Vanha Vaasa. Palossa säilynyttä kaupunkia. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto 1987.

Carl Johan Slotte, Mustasaaren kirkko - Vaasan entinen hovioikeudentalo. Tiili 1/1987.

Frank Klemetz, Gamla Vasa hovrätt - Korsholms kyrka, ett mästarverk i sten. Tiili 1/1987.

Lars Pettersson, Ristikirkot. Ars Suomen taide 3. Keuruu 1989.

Seija Selistö, Vanhan Vaasan sairaala 1768-1990. Lääninsairaalasta valtion mielisairaalaksi. 1990.

Vanhan Vaasan asemakaavaa täydentävä kortteli- ja ympäristösuunnitelma. Arkkitehtiryhmä Tekton Oy 1991.

Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994.

Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11.

Juhani Kostet, Cartographia urbanium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartaografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia. Rovaniemi 1997.

Elias Härö, Korsholman vallit - historiallisen ajan muinaisjäännös. "Jos emme omistaisi mitään". Pohjanmaan museon 100-vuotisjuhlaan liittyviä tekstejä. Pohjanmaan museon julkaisuja 18. Vaasa 1998.

Eija Piispala, Vaasan hovioikeus ja sen puistokatu. Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001.

Eija Piispala, Vanhan Vaasan puutarhojen ja puistojen historiaa. Länsi-Suomen ympäristökeskus, 2002.

Eija Piisala, Hovioikeuden puistot ja ryytimaat. Vihreää arkkitehtuuria Pohjanmaalla. Länsi-Suomen ympäristökeskus 2004.

Anna-Kaisa Aalto, Vanhan Vaasan laaksot. Vaasan kaupunkisuunnittelu, viheraluesuunnittelu 2007. (Moniste).

Päivi Hakanpää, Vanha Vaasa. Kaupunkiarkeologinen inventointi. Museovirasto rakennushistorian osasto 2007.
 
objektets element:  planerat område; bostadshus i stad; kyrka; fornlämning; övrig administrativ byggnad; prästgård; park; sjukhus, sanatorium;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Mustasaari kyrkas ruiner. Hannu Vallas 1998
Mustasaari kyrkas ruiner. Hannu Vallas 1998.
Korsholms kyrka, före detta Vasa hovrätt. Johanna Forsius 2008
Korsholms kyrka, före detta Vasa hovrätt. Johanna Forsius 2008.
Korsholms kyrka, före detta Vasa hovrätt. Hannu Vallas 1998
Korsholms kyrka, före detta Vasa hovrätt. Hannu Vallas 1998.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009